Grundläggning
Ett bra grundarbete gör att växthuset står stabilt så att konstruktionen inte kan röra sig och orsaka sneda dörrar, luckor eller sprucket glas.
Man kan ha fasta jordbäddar i växthuset. Dessa muras gärna upp med lecablock. Bäddarna bör vara cirka 50 cm breda - man måste kunna sträcka sig över hela bädden. Även djupet bör vara ca 50 cm. Jordbäddarna är bra för tomater och gurka vid vars fötter man kan så till exempel sallad, olika kryddor och spenat. Fasta jordbäddar gör dock växthuset mer svårmöblerat. (Den öppna jordytan finns alltid där och måste på något sätt alltid fyllas). Jordbädden blir en stor vattenhållande volym vilket är bra, speciellt om du inte tänkt installera något vatten i växthuset. Jorden måste underhållas och bytas ut så att den inte utarmas. Det finns också en risk för övervintrande skadedjur i jorden. Har man murat upp jordbäddarna med lecablock är den 20 cm tjocka kanten ett bra att ställa krukor på eller använda som sittplats. Odlingsbäddarna bör kläs invändigt med platonmatta för att förhindra fuktgenomslag. För god dränering är det bra med ett skikt lecakulor i botten.
Odlar man däremot i krukor så kan växthuset förändras år från år. Att kunna förändra inredningen och växternas placering i växthuset kan vara både bra och roligt, alltid är det något nytt man vill pröva. Det är också lättare att byta jorden i en kruka än i jordbädden. Krukorna är också lätta att lyfta- eller rulla ut i trädgården.
DET ÄR VIKTIGT med dränering av golvet också när du odlar i krukor, överskottsvattnet från bevattningen måste kunna rinna bort. Om man gör en gedigen grund är det en stor fördel att också göra en enkel avloppsbrunn.
HUR DJUPT GRUNDEN SKA grävas beror på markens beskaffenhet. Ta gärna hjälp. Det finns många bra anläggningsfirmor att välja mellan. Där finns också kunskap om vilka markförhållanden som råder i omgivningen. Vill du hålla plusgrader året runt i växthuset bör du bygga en isolerad grund och gärna också markisolera för att spara uppvärmningskostnader. Markera ut platsen för växthuset och mät diagonalerna så att de har samma mått för att få räta vinklar. Gräv sedan ett dike. Djupet bestäms i samråd med en markingenjör eller anläggare på orten. På grundritningen visas en principiell måttsättning. Djupet på diket är beroende på markens beskaffenhet (ca 70 - 100 cm). Bredden beror på om du vill isolera eller inte, cirka 60-80 cm.
Det är praktiskt att ha både el och vatten i växthuset. Dra därför in elkabel och vattenledning innan du börjar bygga grunden. Det kan vara praktiskt att placera eluttag på båda långsidorna. Vattenledningen är bra att frostskydda med en värmekabel. Diket fyller du med cirka 10-15 cm makadam. Ovanpå makadamen gör du en betongsula cirka 15 cm hög och 40 cm bred. Placera 4 armeringsjärn, 10 mm i diameter, längs med sulan, ett i varje hörn på sulan. Mura sedan upp med exempelvis lecablock (19x20x59cm) till sockelhöjden. Lägg armeringsjärn i vart tredje skift. Sedan putsas sockeln med lämpligt bruk. Måttet till UTSIDAN på putsen anges på grundritningen. Ovansidan på sockeln skall vara helt plan. Sätt gärna 4 st ventiler i grunden för extra ventilation.
Skall du isolera grunden så bör sulan och eventuell betongplatta i växthuset vila på minst 10 cm frigolit. Isolering skall även anbringas på sockelns utsida under mark. Bygg upp sockeln i den höjd som angivits på grundritningen. Sockel kan bestå av lecablock, sten eller tegel. Detta är en smaksak och är ju beroende på hur de omgivande husen ser ut.
Valet av golv i växthuset är beroende på vilka material du i övrigt har i din trädgård. Ska du ha plattor/marksten/marktegel så kan det vara bra att lägga ut 5-10 cm frigolit ovanpå ett 5 cm tjockt lager grus. Fyll sedan på med ytterligare 10 cm grus. Jämna av innan du lägger golvet.
Följ oss på Facebook
